Italien så här långt...

...har varit helt fantastiskt. Dagarna har bjudit på sol, bad och värme. Kvällarna är varma, men svalkas med öl och kröns med god mat. Det är gott att leva!

Jag börjar varje morgon vid 8-tiden med 8-9 km löpning i närområdet. Eftersom Gavorrano ligger på en bergssida så inbegriper alla löprundor kilometerlånga backar. De kortare backarna är istället väldigt branta. Efter tre dagar känner jag mig som en bergsget.

Min första löptur var i söndags och började nedför ca 3 km där jag vände tillbaka uppför igen. En cyklist som passerade på nedvägen, passerade även när jag nåt Gavorrano igen och ropade leende nånting om imbecill. Den backen var det jävligaste jag upplevt, men det kändes stort att ha besegrat den, även om jag fick ta två korta gåpauser på de allra brantaste bitarna. Lade till två km för att få ihop 8 km och hittade uppslag för nya rundor på köper.
8.2 km @ 5:41 m 154 (77%) snittpuls

I måndags bar det av mot ett annat håll och det märktes att jag vant mig lite vid backarna och värmen, för det kändes lite lättare.
8.2 km @ 5:29 m 153 (77%) snittpuls.

Tisdagens runda blev lite hackigare då jag inte riktigt hittade rätt, så jag stannade till några ggr för att titta på kartan i min iPhone. Måste köpa en papperskarta! Farten blev hursomhelst klart högre trots att det inte på något sätt var en enklare runda.
9 km @ 5:17 m 152 (76%) snittpuls.

Sitter just nu och funderar på om jag ska vila en dag eller ge mig ut idag igen. Rapport kommer.

Varma hälsningar från ett underbart Italien!

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Italy, here we come

Efter några hektiska dagar med planering och packning så kom dagen D äntligen. Väckarklockan var satt till 03:00 lördag morgon, men vi vaknade ändå tidigare. Dusch och lite frukost hanns med innan det bar av till Skavsta flygplats.

Flyget till Rom tog ca 2:40 och gick förhållandvis bra. Ryanair har en fördel: de är i tid. Lyfter på utsatt tid och landar oftast före utsatt tid. I övrigt kan jag inte rekommendera dem. Detta är nog sista gången vi flyger med dem.

Väl på Italiensk mark var det dags att hitta biluthyrningen. Jag hade glömt att skriva ut bokningsbekräftelsen, men det gick bra ändå. Jag hade med mig min GPS och den kom väl till pass, tillsammans med skrivna vägbeskrivningar, när vi tig oss ut ur Rom och norrut mot vår destination: Gavorrano.

Vägen gick längs autostradan och med ett snabbt stopp på McDonalds så tog det drygt tre timmar. Jag var stundtals rejält trött, men lyckades hålla mig vaken.
Den lilla byn Gavorrano ligger ganska högt uppe på en bergssida med utsikt över havet ca 10 km bort. Byn är underbart pitoresk och vacker.
Lägenheten vi hyrt har tre rum och kök, samt en liten terrass med sol fram til kl 20 och utsikt mot havet.

Första dagen i Italien spenderades bl a med inköp av allt nödvändigt på COOP, men sen mest på terrassen. Middagen bestod av bröd, ostar, kallskuret, tomater etc och sköljdes med med antingen vin eller öl. Välförtjänt njutande efter en lång dag. Kl 22 släcktes lampan första kvällen, men det var allt utom tyst. På bergssluttningen ca 1 km mittemot oss ligger ett kalkbrott där de anlagt en amfiteater. Naturligtvis var där en konsert där... Bortsett från Italiensk sång så fanns det gott om skällande hundar, cikador (syrsor?) och tuppar. Sömnen blev lätt fragmenterad av alla dessa störningsmoment, men samtidigt hör alla dessa ljud till helhetsbilden.

Vad gäller löpning så blir det premiär idag söndag. Min fru och hennes kompis Malin tar just nu en power walk och sen är det min tur.
Eftersom byn ligger en bit upp på bergssidan så får det väl bli backträning. Från byn med COOP är det ca 5-6 km och stigningen är rejäl, vilket är utmanande. Tror jag sätter av nedför den vägen och vänder efter 5 km helt enkelt.

Nu ska jag förbereda mig inför frukost och löpning. Fler rapporter kommer.

Mobile Blogging from here.

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Njuter av eftermiddagssolen...

...på kollis vid Brommaplan. Efter dagens långpass som tog mig via Solvalla, Rissne, Rinkeby, Järva och Barkaby. Där stannade jag på McDonalds och köpte en liten Cola samt en McFlurry Daim. Konsumerade detta medan jag gav mig av mot Jakobsberg för att sen vid 20 km vika av tillbaka till kollis via Lunda, Spånga och Ängby. Tanken från början var att springa 20 km för att sen vända hemåt och totalt få ihop 40 km, men vägen hem visade sig väldigt mycket kortare. När jag insåg det så var jag inte sugen på att springa en extrarunda bara för att få ihop 8 extra km.
Passet summerades 32K @ 5:59 med 150bpm (75%) snittpuls.

Idag varvade jag löpning och gång som på tidigare långpass, vilket börjar kännas naturligt. Det är nog det perfekta upplägget för mig under gax.

Frågan om huruvida man ska sova under lopp har ställts på Funbeat. Jag planerar inte att sova under gax, om jag inte absolut måste. Personligen tror jag inte att jag klarar av att börja springa efter att ha sovit. Risken att stelna till är åxå väldigt stor, vilket tillsammans med segheten efter att ha sovit förmodligen gör det väldigt jobbigt att komma igång.

Skovalet är fortfarande något som ockuperar mina tankar. Jan S skrev på Funbeat att han sprungit i Asics GT21xx, vilket skulle passa mig. I morgon tänker jag åka till stan och testa några modeller som jag funderar på. Förhoppningsvis hittar jag några som jag kan springa in under Italien-vistelsen.

I morgon blir det en välförtjänt vilodag. I veckan har jag sprungit varje dag utom fredag, så efter dagens långpass är benen värda vila.

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Nu börjar planeringen så smått

29 dagar kvar till start, varav 14 dagar i Italien, ger mig 15 dagar att fixa allt som måste fixas. Dels gäller det att komma på vad jag behöver ha med och vad jag måste komplettera med.
Planeringen av drop bags fortgår och den stora frågan som återstår i den planeringen är vilken hastighet jag kommer ha. Anledningen till det är att jag vill kunna veta ungefär när jag är vid respektive drop bag (som är vid 42K, 80K och 128K). Jag vill ju (tro't eller ej) slippa släpa på något i onödan. Jag är ju alltid den som har tyngst ryggsäck och mest prylar. ALLTID! Brukar se ut som en mänsklig Schweizisk armékniv eller värsta kommandosoldaten!

Som tidigare berättat så kommer jag förlita mig i huvudsak på Perpetuem som energikälla, men jag kommer även komplettera med det som bjuds på stationerna. Utöver det så planerar jag att ha med min nya favorit Dextrosol, samt gel med koffein. Jag vill ha så få energikällor som möjligt för att minimera risken för magknip eller andra problem.

Skoval är nästa stora fråga. Fredrika har ju rekat stora delar av banan och det låter som jag skulle behöva ha olika sorters skor eftersom underlaget varierar en hel del, men eftersom det är omöjligt så får jag hitta en gyllene medelväg. Mina TNF Arnuva 50 Boa kan eventuellt bli aktuella. Snabbsnörningen är en stor fördel, dels om jag bara vill justera trycket under tiden, dels för att det är enkelt att få av och på skorna vid behov. Tyvärr har de en söm som skaver över tåbasen, ffa på höger fot. Jag kan kanske tejpa, men skulle helst vilja slippa.
Hittade även ett par Vasque Eather Tech på Addnature som verkar intressanta. Tänkte åka dit och testa dem i dagarna. Jag har aldrig testat Vasques skor, så det blir intressant.

Nåväl, det var några av de tankar som ockuperar min hjärna för tillfället. Mer funderingar kommer...

Sista veckan innan semestern!

Nu börjar det lukta semester. Hela kroppen värker efter semester, riktig semester. Inte bara ledigt som jag hade under vintern och våren, utan riktig och äkta semester där jag inte behöver tänka på att söka jobb eller hur ekonomin ska bli osv. På fredag kl 17.00 börjar den och pågår sen i 4 veckor, saaweeeet!

Samtidigt som jag längtar så börjar jag bli nervös, för i slutet av semesterns regnbåge ligger inte en kista med guld, utan det elaka trollet GAX! Det väntar där på att få käka upp mig om jag inte gjort min hemläxa. Så den stora frågan är: HAR JAG GJORT MIN HEMLÄXA?

Jag har inte gjort mitt nattpass ännu, men det borde jag hinna med. I övrigt hoppas jag hinna med några riktigt bra långpass innan det är dags att trappa ner träningen. Mycket fokus ligger just nu på utrustning och planering av drop bags. Jag har beställt kartor, Perpetuem, Endurolytes och annat som kommer att behövas. Jag vet att jag kommer att vara den som har packat mest i mina drop bags, men det kan jag leva med. Better safe than sorry som det heter.

Förra veckans träning gick bra och jag fick ihop fem bra pass (14K@5:05, 12K@5:08, 8K@5:07, 8.8K@4:55 samt 30K@6:18) med olika karaktär, totalt 73K. Långpasset förlades till Ursvik där jag började med ett varv i Extremen och avslutade med 10:an, totalt 30 km. Även detta pass körde jag enligt modellen springa ca 4,5 km och gå ca 0,5 km. Jag hoppas att den strategin är receptet till framgång under gax. Pauserna är perfekta för att äta, dricka och hinna kommunicera med omvärlden (ffa frugan, men även t ex Twitter är tanken).

Det drar som sagt ihop sig till examen, spännande...

Prestationsångest

Förra veckans distans summerades till totalt 52 km, vilket är minst 18 km "för lite". Anledningen är att jag avbröt söndagens långpass eftersom jag oroade mig för mycket över min frus migrän och inte kunde slappna av och njuta av löpningen.

Det passet var annars ett av mina bättre hittills. Vädret var i princip helt perfekt och kroppen kändes fräsch. Från Frösunda sprang jag via Mörby mot Täby , för att svänga av mot Täby Kyrkby/Vallentuna. Jag sprang 4,5 km och gick 0,5 km om vartannat. Ska fortsätta nöta in den modellen inför gax. Det funkar väldigt bra för mig och får ned snittpulsen rejält. Gåpauserna är perfekta för att äta och dricka i lugn och ro, medan snittfarten ändå hålls på vettiga nivåer.

Efter en mil ringde jag hem för att kolla läget, som fortfarande var illa, men jag fortsatte ändå springa tills jag kom till Täby Kyrkby. Där tog jag beslutet att ringa en kompis i Vallentuna för att fråga om han hade tid att skjutsa hem mig, vilket han gärna gjorde, så jag sprang sista biten hem till honom. Det kändes som rätt beslut. Skuldkänslorna för att ha lämnat min fru med migrän och oron över hennes tillstånd konsumerade mig.

Summeringen blev 18,5km @ 5:52 med 140 bpm (70%) i snittpuls, ett hyggligt resultat och lovar gott inför kommande träning. Nästa helg ska jag springa samma rutt, men slutföra den. Tanken är att få ihop ca 35-40 km.

Prestationsångesten då? Jo, hela eftermiddagen och kvällen i söndags gnagde faktumet att jag inte fått ihop mer än 52 km. Varför är det så viktigt hur långt jag springer en vecka? Många är glada om de får ihop 30 km på en vecka. De flesta springer kanske 5-6 km 2 ggr i veckan.
Den här veckan kan jag med lite planering få ihop drygt 80 km och nästa vecka ännu mer, så det finns ingen anledning att gnälla.

Nästa gång ska jag springa både upp och ner är tanken.

Nu har den här arbetsveckan snart gått och jag har hunnit med tre bra pass hittills. Ett varv runt Brunnsviken i måndags, en tur till Haga och tillbaka i går och på lunchen idag sprang jag till Hammarbybacken och vände vilka tillsammans blir drygt 34 km den här veckan. Kanske når jag 80 km den här veckan trots allt!

Sommar, sommar, sommar

Nog är det härligt att sommaren har kommit?! Förvisso har det tagit ett tag att acklimatisera mig till värmen, men det är dumt att klaga när värmen äntligen kommit.
Träningen har kommit igång ganska bra igen. Lunchlöpningarna på nya jobbet börjar så smått att arta sig. Jag håller fortfarande på att utforska området, så varje löptur bär av åt ett nytt håll.

I helgen som gick hann jag med ett kortare pass på lördagen, närmare bestämt 17 km @ 5:25 från kollis till Kanaanbadet t o r. Det var tredje dagen i rad som jag sprang, men det kändes ändå bra.
I söndags var det så äntligen dags för långpass, veckans höjdpunkt! Från kollis (Brommaplan) bar det av via Spånga mot Kälvesta, där jag vek av mot Maltesholmsbadet och tillbaks mot Alvik och hem till kollis igen. Sprang enligt modellen springa 4.5 km och gå 500 meter. Passade på att njuta extra mycket av detta passet och verkligen ta det lugnt. Passet summerades till 31 km @ 6.20 med 144 bpm snittpuls (72%). Mycket lugnt med andra ord! Drack enormt mycket, drygt 3 liter vätska, vilket är mer än "normalt". Stannade bl a i Nockeby och köpte en halvliters Coca-Cola, som jag i princip svepte.
Jag invigde min nya Nathan HPL-020-rygga, som visade sig vara helt underbar att springa med!

Den här veckan har det blivit lunchlöpning tisdag och onsdag. I tisdags blev det 8 km @ 5-tempo med 158 bpm (79%). I onsdags var blev det 9 km @ 4:48 med 161 bpm (80%). Det passet innehöll en evigt lång backe från Årsta upp till Österberga. Jag hade än en gång stora problem med kramp i framsida höger smalben, vilket gjorde att jag fick stanna flertalet gånger för att stretcha och lossa på skosnörena. Irriterande så det förslog!

Dagens lunchpass är inte planerat ännu, men jag uppsöker säkert en lång backe och tröttar ut mig i den. :) Solen skiner och det är varmt som attan, så det lär bli ännu ett ruggigt svettigt pass. Det är bara att bita ihop...

Det är idag 44 dagar kvar till gax och det börjar pirra lite av nervositet. Planeringen fortgår och det som kanske är svårast att bestämma är drop bags och dess innehåll. Energistrategin är i princip klar och jag vet ungefär vad som behöver kompletteras i utrustningsväg. Jag och Magnus ska träffas och planera lite mer i detalj hur hela resan ska genomföras. Mitt livs största äventyr är närmare än nånsin! Nästa år ersätts gax100 med gax trans scania, så det var ren tur att jag anmälde mig till årets upplaga!