...har jag inte, men den molande värken i vänster häl som jag haft sen jag kom hem från Italien har inte försvunnit. Värken sitter mer inne i hälen/hälsenan och inte under, som t ex hälsporre. Jag tror det kommer av att jag dels sprang i backar och dels gick i sandaler i Italien. Förmodligen överansträngning. Jag testat att smörja med Voltarenkräm samt tagit Voltaren, men det hjälper inte mycket.
Värken är molande och inte där hela tiden, utan kommer i perioder. Skumt. Dock är det inte sån smärta att det hindrar mig från att starta.
Idag gick färden hursomhelst till Ystad. Jag hämtade upp Magnus i Tumba strax efter 8 och efter några stopp på vägen och lite förseningar så var vi framme i Kåseberga vid 16-tiden.
Eftermiddagen och kvällen har naturligtvis handlat om gax. Diskussioner, planering, packning och ompackning av drop bags, test och jämförelse av pannlampor (min Alpha 6 sopade mattan med motståndet) är lite av det som vi ägnat oss åt. Vi har även frågat oss "varför?"...
Än så länge känner jag inte av nån direkt nervositet. Det finns lixom inget att vara nervös för. Visst är det långt, men tar jag det bara lugnt och lyssnar på min kropp (och INTE på hjärnan) så ska det nog gå vägen. Det värsta som kan hända är ju att jag måste bryta av en eller annan anledning, inte hela världen. Även om jag skulle bli otroligt besviken så finns det faktiskt fler lopp.
Min strategi för loppet är att varva 25 min löpning med 5 min gång. Det ger mig två pauser i timmen så jag kan äta, dricka, ta piller samt kommunicera. Tanken är ju att twittra en gång i timmen. Ni kan följa det i högermarginalen eller på www.twitter.com/ultrazebban.
Om en liten stund är det dags att knoppa. Klockan är lite efter 23 och jag ska upp vid 5.45. Det blir ett långt dygn i morgon minsann.
Håll tummarna för mig i morgon!
Mobile Blogging from here.
Inlägg
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar