måndag 24 augusti 2009

Nya insikter

Under söndagens långpass så fick jag än en gång ont i höger "ringtå", där nageln lossnade och flöt omkring på en blåsa under gax, och insåg att jag kompenserade det genom att förändra mitt steg.

Det som slog mig var att samma sak hände under gax. Jag hade valt att börja loppet i mina nya Kayano 15. De sitter precis lagom med vanliga strumpor, men jag började gax med ett par nya x-socks som har dubbla lager. Nån specialare för att förhindra friktion. Redan efter en mil hade nageln lossnat och jag hade i rejält ont typ nån mil, men inget jag inte klarade av att springa med. Dock är jag rätt säker på att det är den avgörande faktorn till att knät la av. Jag förändrade omedvetet mitt steg och det bidrog till felbelastningen.

Under långpasset så tvingade jag mig att springa som vanligt och uthärda. Jag bar även mitt ITB-knäband som avlastar senan och förebygger problemet. Det ska jag bära framöver för säkerhets skull.

Besvikelsen från gax ligger nu nästan helt begravt i minnet. Det var en tung vecka efter loppet eftersom det bortsett från besvikelsen även var det första jobbveckan efter semestern. Stön.

I tisdags förra veckan var det dags att börja uppladdningen inför Uppsala 100. Jag började med några kortare tempopass i tisdags och onsdags, vilka båda kändes riktigt bra. I fredags hann jag med ett varv runt Brunnsviken. Pulsen var markant högre än vanligt i förhållade till farten, men i övrigt kändes det ok. Vilopulsen i lördags morse var ca 8-10 slag högre än normalt, så en vilodag passade bra. I söndags var det så dags för ett långpass igen. Jag hoppades från början att få ihop runt 50 km, men eftersom jag inte visste om knät skulle krångla så siktade jag lite lägre och hamnade tills slut på 32 km strax under 6-tempo, det kändes precis lagom. Knät höll och kroppen kändes förhållandevis fräsch.

Idag var det dags för ett tempopass på lunchen. Turen gick som vanligt runt Årstafältet, men i en vidare cirkel idag, lite crazy lixom :D Snittade strax under 5-tempo och snittpulsen hamnade på 164 bpm (82%).

Under resten av veckan blir det nog inte så mycket kvalitetspass. Mycket på jobbet och en del att göra på fritiden gör att löpningen får "stryka på foten".

5 kommentarer:

  1. Följde dig lite på twitter under gax och förstår din besvikelse över att tvingas lämna in handduken... Bra att du lagt det bakom dig dock! ITB-band har jag också haft funderingar på att skaffa. Funkar det bra eller?

    SvaraRadera
  2. Jag skaffade två olika varianter strax innan min första mara 2007. Svårt att avgöra hur mycket det hjälper, men ja tror ändå att de gör nån nytta. Jag ska kolla vad de heter och var jag köpte dem. Båda köptes iaf från USA.

    SvaraRadera
  3. Romanov brukar säga att det är helt okej att springa med de flesta skador, MEN man får absolut inte anpassa löpsteget för att kompensera smärtan, det är då man får problem på allvar. Tror det ligger mycket i det.

    Mot Uppsala - ser fram emot att stå och peppa!

    SvaraRadera
  4. Liten tuva stjälper ofta stort lass...

    SvaraRadera
  5. @Fredrika & Askan: Det var det jag insåg. Numera är jag extra uppmärksam på hur jag springer, även när jag inte har ont nånstans, just för att verkligen lära mig hur jag springer och vara uppmärksam på förändringar.

    SvaraRadera